tisdag 8 april 2008

En liten rundtur

Äntligen blev det av att vi på Syscon kom iväg på en turistsväng i Kosovo. Vi styrde kosan mot sydöst och hamnade vid en borg som heter Novo Brdo. Översatt ska det betyda "Nya berget". Borgen är från 1300-talet och är numera en stor ruinhög. Bredvid borgen ligger också ruinerna från en gammal katedral. Mycket häftigt att se något äldre än allt nybyggande eller det som är från 1930-tal då Kosovo började bli en mer urban statskonfiguration. Visst, enligt utsago ska det finnas en massa gamla kloster mm från 1100-talet, likväl som moskéer från ottomanska tiden. Men det är inte mycket som man ser när man åker runt i bilen.

Efter besöket på borden åkte vi vidare västerut och åkte upp i bergen som utgör gränsen mellan Kosovo och Makedonien. De högsta topparna är på 2600 m och vägen snirklar sig upp i passen. Högsta punkten som vi passerade var 1547 m enligt GPS'en. Otrolig utsikt och häftigt krokig väg. På vägen upp passerade vi Bresavica (osäker på stavningen) som är en skidort i klassisk 60-talsstil. Tydligen har Stenmark tävlat i världscupen här 1974. Hotellet är ett riktigt klassigt sporthotell som mycket väl skulle kunna vara kuliss i en Bond-film från 70-talet.

Efter en sådan här dag känns det att man är utomlands och man får kraft att klara av slutspurten. Nu när alla våra avlösare har kommit ned så är det en hektisk tid med överlämning så det här var nog sista resan som militärturist.

lördag 29 mars 2008

Snart bär det av hemåt!

Nu är det inte lång tid kvar. I veckan som kommer så landar de första roterande från nästa kontingent, KS17, och vi ska börja göra en överlämning till dem. Förutom att visa de nyanlända allt de behöver se, så måste jag flytta från mitt mysiga, hemgoa, sköna och trevliga rum. Istället ska jag flytta ned till gästförläggningen där jag får dela barre med två av mina kollegor. Men det är ju under begränsad tid, så jag lär stå ut.

Det är också full fart med saker som måste avslutas innan hemkomsten. Idag var vi ute i det fria och fotograferade oss själva i en slags narcisisitisk anda. Fotot ska användas senare i den minnesbok som ska tryckas och delas ut. Kanske den enda ihågkomsten av mitt besök här nere. Det är ju inte direkt mycket annat man satt sitt avtryck i. Vem kommer ihåg vilka kablar som drogs vart, vem som programmerade växeln, vem som rätta till backupen och vem som städade upp i förråden. Inte någon, skulle man kunna svara på den retoriska frågan.

Veckan har gått fort, det kan jag konstatera så här när lördagen kommit och blåst förbi. Mycket har hunnits med, men lika mycket har lagts på hög. Få se hur mycket som kommer bli gjort innan överlämningen.

Ska se när jag kan skriva ett mer fylligt inlägg.

Förresten måste jag bara rekommendera Delux hemsida på www.sr.se/p3, tillexempel låten "Janne Smisk feat Va hettere Han - Pinigt" finns att lyssna på.

söndag 16 mars 2008

Lill-PIO - kanske dags för ett yrkesbyte




Nu när vår press- och informationsofficer har åkt hem för två veckors ledighet, passade jag på att ta över lite av hennes jobb. Det är 1) roligt att ta foton, 2) komma iväg till händelser utanför campen och 3) kul att skriva texter. Perfekt att vara lill-PIO ett litet tag!

I tisdags så åkte jag upp till DEA som är vår leverantör av flaskvatten. Fabriken ligger en bra bit bort och vi trodde att vi åkt fel innan vi såg fabriksbyggndaden i slutet på grusvägen. Besöket var egentligen anordnat av vår hyggienofficer som skulle kontrollera hur vattenfabriken sköter sin produktion. Jag lät kameran arbeta och förstår direkt att man inte är en bra fotograf. Kanske två bilder blev bra, resten var snea, ointressanta eller bara oskarpa. Jaja, jag kan ju alltid skylla på att jag inte har betalt för det, utan bara är en sketen datatekniker. I alla fall, artikeln kommer att läggas ut på www2.mil.se/sv/Nyheter/Nyheter-fran-varlden/Kosovo/ i morgon 17/3.


På tal om www2.mil.se: i går kom artikeln om oss på Syscon ut på nätet. Skriven av den riktiga PIOn. Går att läsa på www2.mil.se/sv/Nyheter/Nyheter-fran-varlden/Kosovo/Syscon-men-inte-broder/




Nu har våren kommit på allvar till Kosovo. Hoppas att det håller i sig. I dag har solen strålat från tidig morgon och jag har stekt mig ute i en badenbaden-stol fram till nu. Jag kommer säkert få skit för det när jag ska försöka sova i natt. Men va sjutton, solkräm är för mesar :-)




fredag 14 mars 2008

Nästan i Serbien

I dag så var jag med upp till Gate 4, en av gränsstationerna mot Serbien. Redan vid de första missionerna som svenskarna hade här i Kosovo (1999--) så satte man upp en camp på en kull, bara några hundra meter från gränsen. Denna camp hter ni Camp Bifrost och är i vanliga fall inte bemannad. Nu har man dock beslutat sig för att åter bemmanna denna camp som ett led i att bevaka eventuella demonstationer som kan gå överstyr vid gränsstationerna. Och att ha ett närmare utgånsläge vid eventuella gränsöverträdelser.

Campområdet är en 50*200 meter stor yta som tidigare varit bebyggd med baracker. Nu är alla baracker nedtagna och istället är det en stor grusyta. Denna yta hade i början av februari gjorts helt slät med schaktmaskiner, men nu har tjeckerna varit uppe och sladdat rtunt (bokstavlig talat) med sina bandvagnar och gjort ytan alldeles gropig och ojämn. Så nu när campen skall bebos igen, var det många svordomar över tjeckerna när tälten restes.

Efter att vi sett till sambandet fungerade på campen, så drog jag och Henrik på en liten utflykt. Denna utflykt var både jobb och turism. Vi passade på att kolla av sambandstäckningen i dalgångarna kring gränsen, samtidigt som vi tittade oss omkring i dessa delar av Kosovo. Det är helt otroligt hur kassa grusvägarna är, 15km/h var medelhastigheten längs en lång sträcka. Efter mycket om och me kom vi i alla fram till Pudojevo där vi stannade till och drack kaffe. Fyra latte machiatio kostade 2€, vilket nog får anses vara överkomligt!

Foton kommer att läggas upp på Facebook.

söndag 9 mars 2008

Är Kosovo ett land?

Så där ja, nu är en blogg upp igen. Hoppas att detta är en mer stabil bloggtjänst än den jag tidigare hade på Facebook.

Jag satt igår och diskuterade med mina kollegor om vi kan hävda att vi är iett land, eller om Kosovo fortfarande är en provins av Serbien, styrd av FN. Hur många länder som erkänner ett land behövs det för att det ska börja kallas ett land? Eller är vi svenskar nu tvingade att se Kosovo som ett eget land, i och med regerings erkännande av Kosovo. I och med att Carl Bildt varit här på ett officiellt besök, så måste vi här nog se Kosovo som ett eget land. Och i så fall är jag just nu i Europas nyaste land.

Visst händer det saker här nere, men idag orkar jag inte gå in på detaljer. Tröttheten smyger sig på, efter en hård dag först på amerikanarnas bas för att titta efter saker att handla (hmm, ja, det blev en GPS) och därefter en tretimmas-spinning. Lite roligt att märka att man orkar med så länge på en cykel.

Mina gamla blogginlägg från Facebook

Det verkar som om den applikation i Facebook som hanterade mina loggar numera är borttagen, så jag flyttar alla inlägg till en annan blogg-tjänst.

Här nere kommer alla de gamla blogginläggen, som jag lyckades spara.

-----------------------------------------

2008-jan-19 19:10

Hårt missionsarbete

från Min facebookblogg

Egentligen ska jag väl inte tala om det, men idag var det ta-igen-sig-dag. Jag hängde på vår PIO till KFOR HQ för att vara sällskap i bilen och hjälpa till vid fotograferingen av de svenska digniteter som jobbar där. Det sura i berättelsen är att vi var tvugna att vara där kl 8, vilket inte direkt medgav någon sovmorgon. I vilket fall så beslöt vi oss på stående fot att vänta efter utfört arbete så att affärerna hann öppna. Sagt och gjort, vi slog oss ned i vilutrymmets soffor, slog på en kopp svensk kaffe (kaffet i matsalen på HQ smakar död kråka, eller något åt det hållet) och spelade lite dataspel. Mental avslappning och återhämtning. Skönt!

I dag så lyste solen nästan hela dagen! Vi passade åter igen på att lapa lite sol genom att inmundiga eftermiddagsfikat på vår uteplats. Synd bara att man måste göra så mycket arbete inomhus (dagens eftermiddagsarbete har bestått i att märka upp alla kablar i satellitkommunikationsutrustningen).

Undrar förresten hur man kan misslyckas så kapitalt med att brygga kaffe på HQ?



--------------------------------------------



2008-jan-16 23:26

Friend for sale

från Min facebookblogg

Det har blivit en sport att ha så många av de andra på campen som "pets" i applikationen Friend for sale, så det är svårt att hinna med annat jobb. Nja, så illa är det inte riktigt ännu, men det kanske blir :-) Idag är jag värd ca $18000.

Idag fick jag äntligen behov av att ha läst hur-många-poäng-som-helst i nätverksteknik på KTH när jag felsökte varför en del trafik försvinner på nätverket. Inte ofta man får tillämpa felsökning i TCP/IP-nivån, men vad gör man inte för att slå de sk experterna på fingrarna hemma i Sverige.

Kan för övrigt meddela att all snö är borta här nere och att solen lyste nästan 30 minuter på förmiddagen! Det blev jubel i containern och alla sprang ut och satte sig och drack kaffe utomhus.

Händer det något mer? Visst gör det, men tyvärr går det inte att skriva allt här. Lite surt, men sådana är reglerna.



--------------------------------------------



2008-jan-09 23:49

Den sena nattimmens inlägg

från Min facebookblogg

Hurra, nu är antligen Intenet igång igen! Efter att vi varit tvugna att bryta förbindelsen som en säkerhetsåtgärd har vi slitit med att få igång det igen. Det är inte lätt att jobba med NT4 i dessa dagar... Det är ingen som jobbar med det så alltså finns inget skrivet på nätet, inga drivrutiner finns längre att ladda ned och vi som en gång i tiden sysslat med skiten har ju förträngt det mesta.

Men nu har vi i alla fall byggt om systemet från grunden, och jobbat igång förbindelsen så att alla här nere kan surfa igen. Tydligen var det många som har fått Facebook-abstinens under de dagar som uppkopplingen varit borta. Men många timmar har det blivit och vi har jobbat i tvåskift så nästan dygnet runt från och med i söndags.

Förutom att bygga om en hel domän under tidspress, så har jag i dag fått göra en rätt udda uppgift. Före detta UCK (terrororganisation/frihetskämpar) är nu organiserade i något som heter KPS, Kosovo Protection Service (deras uppgift är vad vi skulle kunna kalla för räddnignstjänsten, fast lite mer än så) har frågat om inte vi svenskar skulle kunna hålla lite utbildning för dem. Min uppgift var att med hjälp av tolk hålla en kort introduktion till datasäkerhet. Lite häftigt. Och roligt att kunna göra något av en humanitär insats här i Kosovo.

Måste sova nu. jag kommer säkert skriva mer om utbildningen vid senare tillfälle.



--------------------------------------------



2008-jan-05 21:48

Inte bara teknik här nere

från Min facebookblogg

Även om mitt uppdrag här nere är att ha hand om datanätet, så får man göra mycket annat också. Då många var hemma på ledighet nu under jul- och nyårshelgerna, fick jag snabbt rycka in som t f PIO och lyckades faktiskt få en artikel publiserad på mil.se
http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Nyheter-fran-varlden/Kosovo/Hektisk-nyarsnatt-for-de-svenska-soldaterna/?from=newslist&page=5782

Lite kul faktiskt.



----------------------------------------



2007-dec-31 17:10

Spräng bort det gamla, ring in det nya

från Min facebookblogg

Ännu en dag på kontoret, skull men kunna säga. Fast inte idag. Förrutom att det är halvdag (eftersom det är nyårsafton) så är det också dagen efter lillejulsspexet. Ett mycket lyckat uppträdande igår på en fullsatt mäss blev resultatet efter två veckors slit med manusskrivande, filmande rekvisitaletande och filmklippning. Roliga filmklipp blandade med sketcher på scenen som belyser vissa höjdpunkter som gubbarna har gjort under tiden här nere fram till nu gav upphov till många glada tillrop från publiken. Inte minst gubbarna själva, som gott skrattade åt sina misstag!

Så idag bar det av till den nedlagda (?) gruvan i Kisnica, någon mil söder om Camp Viktoria. EOD-gruppen (de som har hand om att spränga sönder upphittade handgranater o.dyl) hade plockat fram ett stor mängd sprängdeg och vi passade på att göra ett fälttest i om det går att destruera hårddiskar med hjälp av detta. Försvarsmaktens krav på hur man förstör hårddiskar är hårda, så vi var tvugna att se efter hur mycket sprängdeg det behövs för att göra en hårddisk helt obrukbar och omöjlig att återvinna information från.

Först testade vi i lite skala med två hårddiskar och 250gr sprängdeg. Det fungerade klart bra. Då satsade vi på att i mängd förstöra ett tjugotal hårddiskar. Allt som allt 25 kg sprängdeg nedstoppat i två lådor (det är ju onödigt att bära tillbaka sprängdeg när man vält burit med sig den, eller hur?) skulle få hårddiskarna att bara bli pulver. Och visst blev det så! En enorm krater var allt som återstod och små, små deformerade metalldelar i botten av den.

Och eftersom det var nyårsafton passade vi också på att ha lite roligt. Några kockar hade också förljt med ut och skulle testa om det gick att spränga upp peparkakshusen. Det gjorde det....

Resten av eftermiddagen fram till kvällen kommer vara lugn. Lite dataspel och en film känns lockande. Vid tolvslaget är det champagne vid kapellet och klockringning.

Så ett Gott Nytt År på er allihopa!



----------------------------------------



2007-dec-24 10:09

Juletider

från Min facebookblogg

Idag lyser solen över smoggen i Kosovo och med lite god vilja kan man känna lite julstämning. Under dagen i dag kommer vi ha en lite julklapsutdelning och några delar av stabshuset har julpynt upphängt. Jag längtar redan efter julmiddagen som kockarna håller på att laga till!

Förra veckan var lite händelserik med ÖB på besök under två dagar. Eller rättare sagt, han kom vi 17 och åkte kl 13 dagen efter. Hur mycket han fick se av det riktiga arbetet har jag ingen aning om. I vilket fall så fick jag servera honom en öl när jag stod i baren som vi öppnade enkom för att kunna ge VIP-sällskapet en fördrink innan middagen. Undrar om två-ölsregeln gäller även för generaler?

Även här inne på kontoret har vi julfint nu. Alla väggar, golv och tak är avtorkade, vilket inte verkar ha varit gjort på flera år. Så nu är det inte längre en sanitär olägenhet att komma in på kontoret.

Vardagen rullar på i vanlig snabb takt, samtidigt som lillejul närmar sig med stormsteg. Den 30:e är det dags att driva med gubbarna! Vi var ute och spelade in film hela dagen igår och fick nog en hel del användbart material som vi nu sitter och klipper ihop.

I veckan var jag nere i Skopje och jobbade med det datanät som är installerat i den villa som Fösvarsmakten hur där. Villan är hur trevlig som helst med fint möblemang och mysigt kök. Det är en lyx att komma dit, svida om till civila kläder och känna sig som en människa för ett par timmar.

Till sist vill jag önska alla er som läser denna blogg en riktigt God Jul!



----------------------------------------



2007-dec-22 15:09

Hallå, det är 2000-talet!

från Min facebookblogg

Det är helt otroligt vad jag blir upprörd! Försvarsmakten har ett sånt jäkla stenålderstänk gällande IT så man blir mörkrädd. Det är en helt fantastisk katalog gällande vilka program man får installera på en dator som tillhör Försvarmakten, för att inte tala om vilka versioner av programen. Det är som om någon/några har suttit och rökt på uppe på högkvarteret och valt program på måfå (säkert sådana som är installerade på deras barns datorer hemma) och sedan skrivit in det i ITK (InformationsTjänsteKatalogen). Det är ett jäkla letande att hitta gamla arkiverade versioner av diverse program. För att inte tala om alla säkerhetshål som finns i de äldre versionerna. Men det är ITK som gäller. Står det version 8.x av en programvara så får man inte installera version 9.7, trots att version 8.x sedan flera år utgått som gällande version och de som utvecklar numera bara gör det för version 9.x.

Det är som med bajs som slängs på väggen. Det rinner nedåt och de som är längt ned (vi it-tekniker) får städa upp allt bajs som hamnar på golvet.

Jag är inte bitter, nä, det är jag inte.



----------------------------------------



2007-dec-12 18:51

Historielöshetens tid är över

från Min facebookblogg

I dag hade jag tur att jobba tillsammans med en person som var här KS01, dvs den första svenska bataljonen här i Kosovo, sommaren 1999. Det var roligt att höra hur det hade sett ut när svenskarna första gången kom hit till det som nu är Camp Viktoria.

När svenskarna började missionen här nere fanns i princip inget av det som är det som idag känns igenom campen. Det enda som fanns var det hus som jag nu bor i (MUP-huset) och det hus om vår mäss är inhysst i (L-huset). I MUP-huset bodde det då ett engelskt bandhaubitskompani, så svenskarna fick hysa in sig i tält och ett halvraserat hus (som nu ligger precis utanför campområdet). Det halvraserade huset fick man dela med den familj som nu bor i huset och för att kunna anvädna andra halvan var man tvungen att låga det enorma hålet i taket som var där. Tälten slogs upp på helikopterlandningsplattan som var precis brevid (campen ligger nämligen precis brevid det som en gång var en del av Gracanica-gruvan).

NCC och Skanska hyrdes under tiden in och började bygga upp det som idag är människobyn. Barackerna (drygt 200 st) kom via Tessalonike i Grekland och när man åkte genom byn Ajvalija så var man tvungen att avdela soldater att lyfta upp alla de kraftkablar och telefonlednignar som hängde ned för lågt - inget litet projekt, alltså!

Eftersom britterna var inhysta i MUP-huset, så använde man L-huset som svenskt stabshus. Det rum som idag är mässen anvädnes som ordersal, tillika dusch. Det visade sig nämligen att det enda ställe som det fanns fungerande rinnande vatten var där dagens diskho i mässen är. Så där byggde man alltså en dusch bakom ett drapperi och med tanke på att det var bara en dusch på 300 personer så var det en ständig kö dit. Kul att tänka sig tanken att kontingentchefen håller en ordergivning, samtidigt som någon duschar!

För att svenskarna skulle kunna bygga ut campen, så var man tvungen att riva Ajvalijas fotbollsplan som låg mitt på området. Byborna protesterade kraftigt, eftersom deras lag hade gått upp i högsta serien för första gången på 10 år och helt enkelt var tvugna att spela klart serien. Snabbt och kvickt byggde då ingenjörskompaniet den fotbollsplan som än i dag finns strax utanför campområdet.

Se där, lite nutidshistoria i mikroformat.

För övrigt kan jag meddela att köket har fått in kokosluktande flytande tvål som gör att händerna får en omissigenkänlig doft av kokos. Allt man dricker och äter har en svag antydan av kokos nu.



----------------------------------------



2007-dec-10 22:13

Självständighetsdagen är här, eller inte?

från Min facebookblogg

I dag är det den 10 december. För många är det Nobeldagen med fest och högtid. Här nere i Kosovo var 10 december 2007 en speciell dag, nämligen den dag då trojkan (USA, EU och Ryssland) skulle presentera resultatet av sina överläggningar. Förhoppningen här i Kosaovo var att man med detta resultat som bakgrund, skulle kunna utropa sin självständighet idag. Serberna och Ryssland motsätter sig detta och i och med denna låsning i konflikten hade vi farhågor att det skulle bli en jobbig dag med kanske våldsamma demonstrationer både från frustrerade kosovoalbaner som inte får sin länge efterlängtade självständighet och från serber som fruktar sin egen säkerhet i ett självständigt Kosovo.

Resultatet av dagen kan sammanfattas i: lugn. Visst, det var en monstration i Pristina där fera tusen unga kosovoalbaner demonstrerade på måndagen för kravet på en omedelbar självständighetsdeklaration. Men utöver detta: inget. För oss som förberett oss på det värsta var det lite av ett antiklimax, men å andra sidan så hade jag nog ändå inte förväntat mig några värre våldsamheter. Kosovoalbanerna är luttrade vid att inte få sin självständighet och vädret här nere (nollgradigt och snålblåst med inslag av regnskurar) uppmanar ju inte direkt till att vara utomhus och slåss.



----------------------------------------



2007-dec-04 15:37

Förkylningstider

från Min facebookblogg

Så där ja, nu kom den förkylning som jag väntat på under hösten. Är inte särskilt pigg, men försöker jobba så gott det går. Hade idag en mejlserver-krasch som tog på krafterna. Till slut kom den upp igen, efter jag hotat servern med stryk.

Första veckan efter min leave/semester gick fortare än jag räknat med och, vips, så blev det en ny vecka. Förra veckan var rätt händelsefattig, mestadels rutingöra. Största delen av tiden har gått åt till att försöka få ordning på Radio Swecon. Det är nämligen så att vi har en FM-sändningsutrustning här nere som vi förösker streama ut Sveriges Radios P3, men bandbredden är ytters lynnig, så den står ofta och hackar. istället har vi en enorm spellista som nu rulla. Tyvärr är slumpfunktionen i denna lista (iTunes) inte den bästa, så vi fick höra Lars Winnerbäck 4 timmar konstant igår, tills jag fick nog och helt sonika raderade bort 50% av alla de spår som var med honom. Vi har också ett par spexare här på kontingenten som har spelat in en adventskalender som är riktigt rolig att lyssna på. Går en gång om dagen.

På tal om spex, snart är det dags för lillejul, dvs en slags konstruktiv feedback från oss underofficerare/slavar till cheferna (dvs kaptener och/elelr folk över 35, dvs gubbar). Ska bli riktigt roligt att driva med alla de roliga händelser som har inträffat och där chefer är inblandade! Allt går att skämta om, är devisen.

Annars så går mycket av tiden åt till möten här nere. Precis som hemma är det möten om allt: enhetsmöten, morgonbreifings, sektionsmöten, mässtyrelsemöten, arbetsplatsträffar och lillejulsmöten. Däremellan skall man hinna jobba, träna och äta. Tiden flyr snabbt!


----------------------------------------



2007-nov-17 20:48

Solsken i veckan, snö idag och ett politiskt val som pågår

från Min facebookblogg

En kort liten notering så här innan lördagskoman sätter in. Ska åka hem på måndag, så de nära och kära får en live-uppdatering då. i och för sig känns det lite märkligt att bara jobba 4 veckor innan det är dags för första ledigheten, men det var så semesterplanerna blev beordrade.

I tisdags var jag ute på patrull som gäst tillsammans med soldater som gör sådant dagligen. En fantastisk tur med strålande sol gjorde dagen oförglömlig. Några kort har jag lagt upp i albumet. Vissa kort får vänta med att lägga upp tills lite tid har gått, så att inget hemligt läcker ut så här i samband med operationerna. I alla fall så kan det sägas att vi besökte ett antal skolor i syfte att kolla läget kring eventuella utdelningar av datorer eller andra förnödenheter. Vissa av eleverna har aldrig sett en dator, än mindre ens skrivit en text med datorn som hjälpmedel. I dessa elevers fall är det oro för att anteckningsboken skall räcka till, att det ska finnas nog med pennor och att det är varmt i skolsalen som är de stora problemen.

I dag vad det val i Kosovo. Hur det har gått, vet jag inte, men det jag har hört om verkar allt lugnt ute på gatorna. Får se hur natten artar sig.



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Trött i benen

från Min facebookblogg

Idag var dagen då Dancon-marchen gick av stapeln. Marchen anordnas av den danska bataljonen som ligger förlagd utanför Mitrovica. Morgonen började redan kl 6.15 då bussen dit avgick. Innan dess hade jag hunnit med att tejpa fötterna och äta en snabb grötfrukost. Vid 8 kom vi fram till den danska förläggningen och vid kvart i nio gick starten.

1300 soldater från många olika nationer började då gå den 25 km långa marchen. Vi var 61 från den svenska kontigenten. Vädret var perfekt och pendlade mellan soligt och halvklart. Och det regnade inte!

Efter 9 km var första kontrollen där det serverades vatten och apelsinklyftor. Vid 13 km var nästa kontroll och där efter började Backen. Det är en 3km lång uppförsbacke och som är brant. Men vi tog oss igneom den persen och belöningen var en vidsträkt utsikt över Kosovo. Både norrut mot Serbiska gränsen och söderut över den platta slätten.

Vi kom i mål 4 timmar och 50 minuter efter start, vilket nog får anses som bra, då vi hade tagit en väldigt lugn start. Vid målet väntade den Danska Brunchen, en mycket välkänd brunch som folk på andra kontingenter förösker smita in på så ofta som möjligt. Och visst var det en schysst brunch som innehöll allt och som jag avslutade med ett danskt wienerbröd med choklad. Nu känns det bra, men benen är lite stela och trötta.

I går åkte vi några från Syscon ned till Skopje, huvudstaden i Makedonein (eller FYROM, Former Yugoslavian Republic of Macedonia) för att fixa lite dataärenden i ett datement till den svenska kontigenten som är där nere. När man är i Skopje får man inte ha uniform och/eller vapen på sig, så efter att var klara med vårt jobb så bytte vi om till civila kläder och gick på stan som vanliga män. Det kändes lite underligt att sitta och äta på en fin restaurang (lunch med öl, förrätt och kalvstek för tre personer gick på 40€) helt civilt. Resan ned till Skopje tar cirka 2 timmar och vid gränsen passerar man ett otroligt vackert landskap i det bergspass som utgör gränsen.

På vägen hem stannade vi till på den amerikanska basen som ligger på vägen mellan Pristina och Skopje. Det är en helt otroligt stor bas som en gång var dimensionerad för 30000 man (en division) så det är stora ytor det handlar om.

Jag har lagt upp lite felr bilder i mitt album, så kika gärna där!



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Det mörka landet

från Min facebookblogg

I går kväll kom jag och andra delar av sambandsgruppen iväg att besöka en svensk utpost långt uppe i bergen. Ett par saker behövde lagas coh samtigt såg vi det som ett sätt att reka inför resten av missionen. Vi kom iväg vid 19-tiden och mörkret var tätt. Det mörknar redan 16.30 och vid 17 så är det kolsvart. Skillnade mot hemma är att här finns inga gatbelysning att tala om och väldigt lite lysen inne i bostadshusen och i affärerna (precis som jag skrev i mitt första inlägg).

Mörkret gör att det inte är lätt att navigera med karta men vi gjorde ett tappert försök att med hjälp av en muntlig vägvisning hitta upp till utposten. Färden gick längs med slingriga vägar genom små byar och bergiga pass. Vid en restaurang ute i nästan ingenstans (så verkade det i alla fall i mörkret) svängde vi vänster in på en liten grusväg. Rakt upp i bergen snodde sig grusvägen nästan 10 km och höjdmetrarna märktes. Uppe på nästan 1200 meters höjd kom vi fram till utposten. De soldater som var förlagda där öppnade grinden och vi kunde köra in på gården.

Hela förläggningen påminde lite om en STF-fjällstuga genom att ligga avlägset och vara lite spartanskt med fristående hygienbyggnad för toa och dusch. Nu är det inte helt jättespartankst, det finns elström, bastu, ett litet gym, TV-spel, nästan ett fullständigt (men litet) restaurangkök och två sovrum. Dagtid sägs det att utsikten är bedårande, men det såg vi inte mycket av. På det hela taget såg vi inte alls särskilt mycket under vår färd, bara mörker och en och annan mötande bil.

Tidigare i går så var vi några som gick ut "på byn", det vill säga vi tog oss en promenad ner i Ajvalija, den by som Camp Viktoria ligger i utkanten av. Vi var den stora sevärdheten den dagen för alla små barn och vi blev snabbt dagisfröknar med ett tital ungar som följde efter oss och skrattade och sade "Hello" och verkade tycka det hela var lite spännande. Samtidigt känns det fel att barn ska behöva se beväpnade soldater dagligen och vänja sig vid det. Jag hoppas att statusfrågan om Kosovo kan lösas snart och att folkgrupperna kan börja leva normalt igen, utan 15000 soldater från olika länder patrullerande längs med gatorna.



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

På vandring i landskapet

från Min facebookblogg

Inför Dancon-marchen som är på söndag (läs mer på http://www.mil.se/int/index.php?c=news&id=27596&do=print) så passade vi idag på att ta en tur på landsbygden utanför campen. Det går en slinga på cirka 8 km runt en bergstopp/kulle (cirka 800 m över havet) som vi tänkte passade bra att testa skor och packning. Eftersom det regnat under lång tid var det rätt lerigt på vägarna.

Och röra på sig behöver man. Efter middagen igår och den traditionella söndagsbrunchen idag så hoppar det i kroppen efter att få röra på sig. Precis som ni kan se på fotona är det skräpigt i Kosovo. Soporna slängs mitt ute i landskapet och i bästa fall tänder man eld på det så att högen blir lite mindre. Så Kosovo har värre problem än enbart fattigdom och arbetslöshet. Det är riktigt ledsamt att se det. Jag lade upp lite foton i mitt album och hoppas det kan ge en liten aning om hur det ser ut här.



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Mmmmmm.... food!

från Min facebookblogg

Ett kort inlägg så här på lördagskvällen. Efter en halvdags släpande med gamla skrivare, datorer och annat skräp så var det dags för ett kort möte inom Ledningsektionen (den grupp jag tillhör). Efter mötet fick vi tilldelade våra eldställnigar som vi ska inta om det blir allvar av situationen här nere. Vi får väl se hur läget kommer vara under och efter valet som hålls här i mitten av november. Men så allvarligt att vi med vapen ska behöva försvara campen bör det inte bli.

Eftermiddagen avslutades i vedbastun fram till middagen som jag sett fram emot unde dagen: helstekt oxfilé med bakpotatis och aromsmör. Till efterrätt en äppelpaj. Mums! Alla lördagsmiddagar avnjutes vid dukade bor och tända ljus. En riktigt trevlig sak och vär att längta till hela veckan! det är tur att gymmet är så lättillgänligt, annars skulle jag rasa upp i kilo.



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Jäkla datorprylar

från Min facebookblogg

Damn it, mitt USB-minne kraschade idag. Surt för där ligger massa bra filer. INte mycket att göra åt, antar jag.

Inte bara USB-minnet strular. Jag har under hela helgen har jag jobbat med att trimma in en ny kommunikationsutrustning. inte många timmars sömn och en massa slit. Igår tog jag helt enkelt eftermiddagen ledigt, satt och lekte med min nya kamera och tog ett varv i gymmet.

Jsag läste i tidningen idag och såg att moderaternas statssekreterare Ulrica Schenström harde en rolig kväll och en dyr baksmälla. Här i Kosovo är regeln att dricka max 2 öl/glas vin per 24h de dagar man är i tjänst. Och eftersom vi är i tjänst dygnet runt, alla dagar i veckan, så gäller detta alltså alltid. Kanske skulle regeringskansliet må bra av en promemoria som sade samma sak...

Idag har jag anmält mig till Dancon-marchen som innebär 25km i jobbig terräng med minst 10kg packning. Den går av stapeln den 11/11 så det kommer inte hinnas med någon träning inför den. Det blir bara att tejpa fötterna och vandra med pannbenet.



----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Söndag, och en massa jobb

från Min facebookblogg

Sju dagars arbetande, och inte vanliga arbetstider. Upp tidigt och sent i säng. Även om det inte har varit så jättekrävande arbetsuppgifter, så är det tungt att ständigt vara i tjänst. Förhoppningsvis kommer det lugna ned sig efter i morgon, då vi har klartgjort en installation som måste göras. I fortsättningen kommer nog inte (kanske) bli lika mycket jobb, och troligen inte så mycket utöver de timmar som vi är schemalagda att arbeta måndag till lördag (halv dag), söndag ledigt.

I dag var det parad med fanöverlämning från KS15 till oss i nuvarande kontingenten, KS16. Övningen i förmiddags var i misserabelt väder, regn hela tiden. Inte bara lite regn, utan så mycket regn att det kändes som om regnet kom även underifrån, eftersom det studsade på marken. Som tur var skulle jag sköta om musikanlänggningen, så jag kom under tak. Vid själva cermonin så hade regnet precis upphört! Lite senare nu på kvällen var det överlämningsmässa i vårt lilla kapell på campen. Den förre prästen lämnade över stolan till vår präst. En stämningsfull högmässa.

Jo, jag hade ju anmält mig till mässtjänstgöring här nere och igår begick jag premiär som bartender. Eftersom det var sista lördagskvällen för den avresande kontingenten, så var det bra drag i mässen. Även om jag inte hann iväg och träna på gymmet under dagen, så blev det ett rejält träningspass bakom baren med att släpa ölkartonger från förrådet in i kylen, och langa fram det till bargästerna. Regeln om max 3 öl per person kanske inte hölls fullt ut av alla - i synnerhet inte av de i KS15 - men det spårade inte ut någon gång. Kl 11 stängde baren och vid strax efter 12 kom jag i säng. Det var en riktigt rolig kväll och ett mycket bra sätt att komma i kontakt med andra människor. Som det är nu känns det som man mest umgås med de andra fyra som jobbar inom gruppen och sällan får tillfälle att prata med andra. Man jobbar på samma yta, käkar mat tillsammans och tränar tillsammans.

Med tanke på att man hela tiden jobbar så nära andra människor är det skönt att kunna ha ett eget rum med en egen säng och slipper dela rummet (eller sängen också, för den delen) med andra. Det enda jag kan störa mig på är när det regnar, då stupröret i bockad bleckplåt går precis utanför fönstret och låter som ett helt kompani med trumslagare. Funderar om det går att ljuddämpa den en aningen...


----------------------------------------



2007-nov-14 14:26

Äntligen utanför campen

från Min facebookblogg

Två dagar med utflykter har just avverkats. För första gången sedan jag anlände hit till campen, har jag nu gjort två utflykter och sett omgivningarna i dagsljus. Landskapet liknar det i Ungern, men det är mycket fattigare och skräpigare här. Massor med hus står halvfärdiga (av skatteskäl eller fattigdom?) och det är dumpat sopor här och där (mest överallt). Vägaran är nog generellt lika dåliga överallt och lokalbefolkningens trafikvanor är direkt farliga.

Våra resor har gått ut på att ta kontakt med de andra svenskarna som jobbar i området, fast stationerade på andra camper. Det finns en uppsjö camper runt om i Kosovo: varje land har en camp och dessutom finns det ett stort HQ där i princip varje deltagande nation är representerat. Och eftersom amerikanarna är på HQ, så finns där ett Burger King :-)

Det som är roligt med att besöka andra camper är att se vika tyepr av PX som finns där. Här på svenska campen har vi ett rätt litet och relativt dyr PX medan det österikiska är bäst på t.ex. hårddiskar, det amerikanska på kläder och det danska på det mesta. Tja, det kommer nog bli en del prisjämförelserunder vistelsen här nere för att ta reda på vart de billigaste prylarna finns.

Att vara utanför campen är inte bara att ta en bil och åka. En hel del rutiner måste följas och det som är mest annorlunda mot att åka på vägarna hemma är att man måste ha med sig sin skyddsväst, hjälm och laddat vapen. Det är inte riktigt ett naturligt beteende ännu, men man kanske vänjer sig. Undrar då hur det blir när man kommer hem?

I kväll kommer de sista soldaterna ned från Sverige. Då blir det fullt hus här på campen, då den gamla kontingenten, KS15, inte ännu har åkt hem. Så fram till måndag kommer det vara dubbel bemaning på allt, vilket inte minst märks i matsalen där det nu är rätt trångt. För att klara detta så äter vi i skift. När KS15 åker hem på onsdag kommer det bli lugnare i matsalen.

Jag har nu tagit på mig uppdraget att vara mässkadett, dvs stå i baren på mässen någon gång då och då. Redan i morgon lördag blir fösta passet i baren Muddy Mäss. Hur detta kommer att gå blir väl att återkomma om.



----------------------------------------


2007-nov-14 14:26

Börjar landa nu

från Min facebookblogg

Jag hade nu tänkt att ha en hyffsat uppadaterad blog-plats där jag kan skriva lite om tillvaron här i Kosovo. Får se hur länge den förhoppningen håller.

I går, måndag kväll, anlände vi till Pristinas flygplats. Vad jag kunde se i mörkret var det en landningsbana med ett par skjul vid sidan om. Efter ilastning i bussar och beväpnad eskort for vi iväg i hög fart mot Camp Viktoria. Eller rättare sagt, det var säkert hög fart räknat i lokala mått, ty vägstandarden är inte riktigt den bästa.

Det som slog mig under färden i utkanterna av Kosovos huvudstad, Pristina, är frånvaron av ljus. Väldigt få lampor lyser upp i mörkret och de fåtal som ändå finns hemma hos folk är nakna 25W-glödlampor.

När vi anlände till campen, stod i princip hela den nuvarande kontingenten uppställda som välkomstkomité, trots det hällande regnet. Mäktigt och ett skönt välkommande för oss nyanlända. Synd bara att vädret var så dåligt. INte blev dcet bättre av att all vår packsning som vi skickat från Sverige stod på andra änden av campen och var dyktigt blöt innan jag hade hunnit få in den på rummet.

Jag jobbar ju i staben och vi bor i stabshuet. Det är en gammal serbisk polisförläggning som har kontorsutrymmen i bottenvåningen och bostadsrum på de två övre våningarna. Jag är inkvarterad i ett enkelsum på cirka 12m^2 och delar dush och dass med en annan. Mycket lyxigt, i alla fall för att kallas militärföläggning! Byggstandarden skulle väl kunna jämföras med ett billigare hotell i en turistort i Grekland. Och så saknar vi ett duschdrapperi!

Nu ska jag spela ett parit bilspel på XBoxen och äta lite geléhallon.